Ibland känns det som att det aldrig varit svårare att veta vad som är sant och falskt på nätet. Våra barn möter en ström av bilder, videor och klipp varje dag, och nu finns dessutom en teknik som gör det ännu knepigare: AI och så kallade deepfakes.

Kanske har du själv sett en bild som är så perfekt att den nästan känns overklig, eller en video där en kändis säger något helt galet. Då är chansen stor att det inte är på riktigt, utan att en dator skapat det och det här är något vi behöver prata med våra barn om.

Vad är egentligen deepfakes och AI-bilder?

AI kan idag skapa bilder på människor som inte ens finns, miljöer som bara existerar i fantasin eller ljudklipp där någon låter som en helt annan person. När det gäller deepfakes handlar det om att ansikten, röster och kroppar byts ut i filmer. Det kan alltså se ut som att någon säger eller gör saker de aldrig har gjort.

Ibland används tekniken för underhållning, som roliga filter eller musikvideos. Men den kan också användas för att sprida falsk information, lura människor eller mobba. Det är just därför det är viktigt att våra barn förstår vad som händer.

Varför är det viktigt att prata om det här?

Barn och unga är ständigt uppkopplade och vana vid att ta in enorma mängder innehåll. Men de har inte alltid verktygen för att skilja mellan verklighet och bluff. Om de inte vet att deepfakes existerar kan de lätt luras och sprida vidare något som kan skada andra.

Genom att prata om det här ger vi dem en form av digitalt immunförsvar. Det handlar inte om att skrämma dem, utan om att ge dem verktyg att tänka kritiskt.

Så här kan du prata med ditt barn

Du behöver inte vara AI-expert för att ta upp ämnet. Börja enkelt och utgå från exempel som är ofarliga.

Visa och förklara: Leta fram en AI-bild eller en ofarlig deepfake och visa barnet. Bra ställen att hitta exempel är YouTube (sök på deepfake examples eller AI generated images), nyhetsartiklar från SVT, BBC eller DN, eller sajten This Person Does Not Exist som visar ansikten på människor som inte finns. Säg något i stil med: ”Tänk att det här inte är en riktig film, utan något en dator har skapat. Det betyder att vi inte alltid kan lita på det vi ser på nätet.”

Träna på att ifrågasätta: Lär barnet att stanna upp och tänka till. Om något verkar för bra, för konstigt eller för chockerande för att vara sant så är det oftast det.

Kolla källan: Är det en välkänd nyhetssida eller ett anonymt konto med bara några få följare? Uppmuntra barnet att alltid kolla varifrån något kommer.

Titta på detaljerna: AI kan fortfarande göra misstag. Händer kan se konstiga ut, bakgrunder kan vara suddiga eller skuggor kan falla fel. Gör det till en lek att leta fel tillsammans.

Prata också om konsekvenserna

Det är viktigt att barnen förstår vad som kan hända om man sprider något som är falskt. En fejkad bild på en klasskamrat eller en lärare kan få allvarliga följder för alla inblandade. Att klicka på ”dela” kan verka oskyldigt, men konsekvenserna kan bli stora.

Ska man rapportera?

Här är det bra att skilja på olika situationer.

• Rapportera alltid om innehållet är kränkande, skadligt eller sprider falsk information som kan skada andra.
• Behöver inte rapporteras om det är tydlig humor, ett filter eller ett konstprojekt. Då räcker det att prata om det hemma och använda det som ett exempel.

För barnen blir skillnaden tydlig: man behöver inte jaga allt som är fejk, men man ska alltid vara försiktig med att sprida något som kan luras eller såra.

Vad gör man om man ser något misstänkt?

• Prata med en vuxen.
• Rapportera om det är skadligt.
• Framför allt: dela inte vidare.

Att växa upp i en tid där gränsen mellan verklighet och digital illusion blir allt mer suddig är inte lätt. Men genom att prata öppet och ofta om deepfakes och AI kan vi ge våra barn en viktig styrka: förmågan att tänka kritiskt, att ifrågasätta och att inte låta sig luras.